torsdag 10 september 2015

Hur en lättar på ångesten.

Gomårååååån (läses med intonationen en klasslärare använder sig av)! Jag har planer på att tidsinställa det här inlägget, för att det är sånt som riktiga bloggare sysslar med. Jobb bloggar, planerar och tidsinställer. Om jag då mot förmodan bestämmer mej för att leka bloggare säger jag bara, Go'kväll!

Saker en borde göra:

  1. Dammsuga, det ligger myslikorn i ca. hela köket.
  2. Läsa danska, föreläsningen börjar om exakt 60 min(!)
  3. Bädda sängen. Är dethär faktiskt en universell morgonsyssla? Bäddar folk sängen, varje dag?
  4. Ta ut pengar. Varför känns är dethär momentet alltid så jobbigt?
  5. Dricka lite mera kaffe.
Saker en kommer att göra:

  1. Blogga, låtsas vara lite lustig.
  2. Dricka mer kaffe.
Så över till något annat, mer seriöst. Först och främst vill jag uppmana er att hjälpa. Hjälp till i vår väldigt akuta kris. Skänk pengar, skänk behövligheter, bli en vänfamilj. Bara du gör någonting. Om du inte vet vart du ska vända dej kan jag tipsa om Vasabladets insamling, ca. varje stor bloggare i Sverige/Finland och alla traditionella "vi-hjälper"-företag.

Om ni inte har en aning om vilken kris jag talar om borde ni skämmas. Fy skäms på er, plocka upp närmaste dagstidning och vakna upp ut er dvala. Ni är inte Green Day, ni får vara vakna hela september månad.

Denna kris har adderat mängder av magstenar de senaste veckorna. Det känns så extremt fel att vandra runt här i Åbo och mest fundera på kursplaner och sitzar medan människor går illa varje sekund och minut. En känner sej så jävla överklassig och hjärtlös. Jag är äcklad. Men jag är förundrad. Jag är förundrad över hur märkligt det är, det här livet. Att en kan få två helt olika liv, beroende på vilken sida av en statsgräns en föds. Vi råkade bara ha tur, när vi föddes här i Norden. Vi fick helt enkelt en gratis guldbiljett till ett redan förutspått hyfsat liv. Denna tanke är jag förundrad över. För mer reflektion läs krönika här.

Så för att lätta på min ångest och hjälplöshet ska jag såklart delta i den självklara lösningen. Jag äger ingen förmögenhet men varje euro räknas. Jag kan lika bra lämna kvar dendär tröjan på klädhängaren och spendera pengarna på ett mycket bättre sätt.

För att lämna er med lite bättre stämning ger jag er detta konstverk. Tadaa! Det är mitt favoritkoncept of all time. Offentliga/bloggiga-bilder vs. Opublicerade/"fula"-bilder. Samma outfit, olika scenarion.

1 kommentar :

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar